En av de främsta företrädarna för Louisianas swamp blues var Lightnin’ Slim, en artist med mörk, kraftfull stämma och sparsmakat gitarrspel.

Otis ”Lightnin’ Slim” Hicks föddes 1913 i Good Pine, Louisiana (alt. St. Louis, Missouri) och flyttade i unga år till Baton Rouge. Där lärde han sig spela gitarr och gjorde sig så småningom känd genom framträdanden på stadens barer.

I likhet med bland andra Slim Harpo, Silas Hogan och Lonesome Sundown kom Lightnin’ Slim att knytas till skivproducenten Jay Miller och dennes studio i Crowley. Från 1954 och ett tiotal år framåt utgavs över 60 nummer med Lightnin’ Slim, framförallt på Excello. ”Bad luck blues, ”Rooster blues” och ”Winter time blues” är utmärkta exempel på Lightnin’ Slims personliga stil, dessutom ofta försedda med förträfflig uppbackning av Lazy Lesters munspel och Warren Storms trummor.

Excello LP 80000.

Excello lp:n ”Rooster Blues” innehöll utsökta nummer från 1959–1960,  medan en del av Lightnin’ Slims tidigare inspelningar återutgavs på 1970-talet av brittiska Flyright. Senare blev det framförallt Ace som kom att göra hans inspelningar tillgängliga på cd.

Vid mitten av 1960-talet flyttade Lightnin’ Slim till Detroit och gjorde under en tid uppehåll i karriären. I början av 1970-talet var han dock igång igen, gjorde nya plattor och framträdde bland annat flera gånger i Europa.

Lightnin’ Slim och Whispering Smith i Malmö 1973.

“The very likable Lightnin’ Slim was the archetypal slow-talking, down-home bluesman, he was southern through and through” (John Broven, “South To Louisiana, 1983).

Lightnin’ Slim dog av magcancer 1974 i Detroit.

Charley Nilsson, text och foto