J.B. Hutto

Avspänt solo.

Mars 1977. Tjugotre år efter att skivbolaget Chance gav ut debutplattan är han i Sverige. SVT Växjö är på hugget och spelar in det dynamiska och underhållande framträdandet.

Joseph Benjamin Hutto föddes i Blackville, South Carolina, den 26 april 1926. Han växte upp i Augusta, Georgia, där han sjöng i en gospelgrupp innan han 1949 flyttade till Chicago.

Efter en tid i Chicago började Hutto sjunga och spela trummor med Johnny Ferguson’s Twisters, men gick snart över till att lära sig spela gitarr. Han påverkades mycket av Elmore James och dennes slidegitarrspel, och bildade också sitt eget band, The Hawks.

“They played beautifully together, blending country-blues rawness with city-style amplification. Furthermore, the songs were all originals, written by Hutto and sung by him with great fervour” (Combination Blues – Charly LP CRB 1042).

I samband med en spelning på Red’s Lounge 1954 hörde en talangscout från Chance dem, vilket resulterade i debutsingeln ”Now she’s gone”/”Combination boogie” samt ytterligare två 45:or.

J.B. Hutto fortsatte spela på Chicagos barer, men fler skivinspelningar blev det inte förrän Sam Charters vid mitten av 1960-talet fick Vanguard att satsa på lp-serien ”Chicago/The Blues/Today”, där fem nummer med Hutto ingick. Därmed spreds hans rykte även bland vita bluesvänner. Detta ledde till turnéer och ytterligare skivinspelningar, däribland flera för Delmark vars ”Hawk Squat” kan anses vara Huttos främsta album.

Efter Hound Dog Taylors död 1975 tog Hutto över dennes band The Houserockers (Brewer Phillips-gitarr, Ted Harvey-trummor) och spelade med dem under några år.

J.B. Hutto och Ted Harvey kompar Brewer Phillips i Växjö 1977.

Utöver Sverige-besöket 1977 framträdde Hutto här också året innan, då det dessutom gjordes en inspelning som resulterade i lp:n ”Blues For Fonessa” (Amigo). Några fler turnéer i Sverige än dessa blev det tyvärr inte för J.B. Hutto.

Huttos grav i Alsip, Illinois (findagrave.com).

Efter att under några år bott i Boston återvände Hutto i början av 1980-talet till Chicago, där det konstaterades att han led av cancer. Han dog den 12 juni 1983, 57 år gammal.

Charley Nilsson, text och foto