Carey Bell

En av Chicagobluesens främsta munspelare, oavsett han framträdde som soloartist, ingick i Muddy Waters band, eller spelade tillsammans med sina talangfulla söner.

Den i Mississippi 1936 födde Carey Bell Harrington började i unga år spela munspel. Sedan han flyttat till Chicago kom basen att bli hans huvudinstrument under en stor del av 1960-talet. Men hans medverkan som munspelare på en uppmärksammad Earl Hooker-lp 1968 följdes året därpå av den egna ”Carey Bell’s Blues Harp” och turné med Am. Folk Blues Festival i Europa. Han spelade också under längre perioder med Muddy Waters och Willie Dixon, gjorde 1972 en lp med Walter Horton och följande år den egna ”Last Night”.

Bell uppmuntrade sin barn att spela, och tillsammans med sonen Lurrie gjorde han plattor som ”Son of a gun” (1982), och även ”Dynasty” (1988) där ytterligare tre av sönerna medverkar. Karriären fortsatte med turnéer och skivinspelningar, men en bit in in på 2000-talet försämrades hans hälsa markant och han avled i maj 2006.

Mac Thompson-bas, Robert St. Julien-trummor, Carey Bell-munspel och Earl Hooker-gitarr. American Folk Blues Festival 1969, Lund.

Charley Nilsson, text och foto